SleepMedicineNews.com

I konventionella elektrofysiologiska sensorer passerar signalen från kroppen till elektroden genom ett elektriskt ledande gel. Den största nackdelen med detta är att gelets funktion avtar med tiden och begränsar längden på de mätningar som kan göras.

I ett försök att övervinna detta utvecklas nu ”torra” elektroder som baseras på nanoteknologi. Nanotuber som kläs med silverklorid penetrerar de döda cellerna på hudens yta och får direkt kontakt med epidermis och kan då fungera som en elektrod utan behov av något gel. Detta möjliggör betydligt längre mätningar än vad som är möjligt med konventionella elektrofysiologiska sensorer. Utvecklingen av dessa elektroder befinner sig dock fortfarande på forskningsstadiet, försök på människor har nyligen godkänts.

Silva (2006). Nanotechnology based dry sensors for the recording of electrophysiological signals. Paper presented to the 18^th Congress of the European Sleep Research Society, Innsbruck, Austria.

Sjukskrivningarna i Sverige har fördubblats under de senaste tio åren, framförallt pga. ”utbrändhet”, ett tillstånd som bl a kännetecknas av en uttalad trötthet (fatigue) som inte återställs av sömn samt en hög grad av sömnfragmentering.

Forskare vid Karolinska Institutet lät 22 patienter med sjukskrivning pga. ”utbrändhet” genomgå ett KBT-baserat stress- och sömnbehandlingsprogram för att se hur detta påverkar sömn, trötthet och arbetsförmåga. Hälften av patienterna randomiserades till väntelista och fungerade som kontrollgrupp.

• Polysomnografi i hemmet visade på en minskad sömnlatens, färre arousals och mindre fragmenterad sömn.
• Mängden djupsömn, sömneffektiviteten och total sömnlängd påverkades dock ej.
• Minskningen av mängden arousals var korrelerad till minskad trötthet dagtid.
• Låg trötthet dagtid var i sin tur det som bäst förutsade arbetsåtergång.

Författarnas slutsats är att sömnbehandling är en viktig faktor i behandlingen för denna patientgrupp då minskad sömnfragmentering ger minskad trötthet (fatigue) vilket ökar möjligheten till arbetsåtergång.

Ekstedt, Söderström, Perski, & Åkerstedt (2006). Improved sleep continuity predicts reduced fatigue/sleepiness and return to work. Paper presented to the 18^th Congress of the European Sleep Research Society, Innsbruck, Austria.

På senare år har ett flertal studier fokuserat på huruvida sömnen är involverad i konsolideringen av minnen hos friska individer. Empirsiska data tyder på att djupsömnen är viktig för deklerativt minne medan REM-sömnen är involverad i konsolideringen av procedurellt minne.

Riemann och kollegor har undersökt huruvida denna nattliga konsolidering av minnen är förändrad hos individer med insomni jämfört med en köns- och åldersmatchad kontrollgrupp.

• Deltagarna genomgick ett batteri av neuropsykologiska uppgifter före och efter en natts sömn som registrerades med polysomnografi.
• En tendens för minskad sömnkontinuitet och minskad REM-sömn framkom hos deltagarna med insomni.
• Jämfört med kontrollgruppen uppvisade dessa även en signifikant skillnad vad gällde prestationen på ett procedurellt minnestest efter natten.
• Medan kontrollgruppen uppvisade en förbättring på drygt 40 % jämfört med kvällen innan var insomnigruppens förbättring endast 20 %.

Slutsatsen som författarna drar är att primär insomni är kopplat till en försämring av nattlig minneskonsolidering.

Riemann, Kloepfer, Nofzinger, Feige, Voderholzer, & Nissen (2006). Sleep-related memory consolidation in patients with primary insomnia. Paper presented to the 18th Congress of the European Sleep Research Society, Innsbruck, Austria.

Behandling med en kombination av KBT och farmaka vid insomni är ett område där det inte har forskats särskilt mycket. Teoretiskt skulle medicinens snabba effekt i kombination med KBT:s goda långtidseffekter kunna leda till en optimal behandling.

Morin och medarbetare behandlade 160 individer med primär insomni med antingen KBT och medicin (zolpidem) eller endast KBT under sex veckor. Resultaten visade dock ingen skillnad mellan dessa två grupper. Vidare visade det sig att under uppföljningsfasen, då grupperna randomiserades till avbruten behandlig eller vidmakthållande behandling med antingen KBT eller medicin så klarade sig gruppen utan fortsatt behandling bäst.

Resultaten tyder alltså på att man inte vinner något på att lägga till medicinering till KBT och att vidmakthållandebehandling med medicinering eller KBT faktiskt ger sämre resultat än att avbryta behandlingen helt efter den akuta behandlingsfasen.

Morin, Vallières, Guay, Savard, Baillargeon, Bastien, Mèrette, & Grègoire (2006). Combined cognitive-behaviour therapy and medication for treating persistent insomnia. Paper presented to the 18^th Congress of the European Sleep Research Society, Innsbruck, Austria.
 

Det inte studerats tidigare vilken effekt det får på den kognitiva förmågan om man skulle utöka sin sömn från sex timmar till de rekommenderade åtta timmarnas sömn.

En amerikansk studie lät 26 friska deltagare som vanligtvis sov mindre än 6,5 timmar per natt antingen stå kvar på denna nivå eller utöka sömntiden till åtta timmar under två veckor. Vid kognitiva tester efter denna period visade det sig att gruppen med utökad sömntid presterade signifikant bättre vad gällde selektiv uppmärksamhet och exekutiva funktioner.

Författarnas slutsats blev att individer som konstant sover för lite ökar sin kognitiva kapacitet om de utökar sömntiden till åtta timmar per natt.

Wright, Frey, Moritz, Jung, Ngyuen, Rodgers, & Wertz (2006). The effects of chronic sleep loss and sleep extension on selective attention and executive function. Paper presented to the 18^th Congress of the European Sleep Research Society, Innsbruck, Austria.

I det senaste numret av den mycket högt rankade tidskriften Archives of Internal Medicine ägnas mycket utrymme åt hur sömnstörningar påverkar vår hälsa.

CBCnews ägnade stor uppmärksamhet kring detta häromdagen. Det känns som att det är en rejäl islossning på gång i den medicinska världen avseende intresset runt sömn och sömnstörningars påverkan på vår hälsa!

Pregabalin (Lyrica) är ett nytt läkemedel som blockerar kalciumkanalerna och därigenom minskar frisättandet av glutamat, noradrenalin och substans P. Vid sidan av behandling av epilepsi och neuropatisk smärta röner läkemedlet även intresse vid behandling av ångest samt sömnrelaterade störningar som restless legs och periodic limb movements.

I en studie från Wien testades effekten av pregabalin på 13 patienter med komorbid ångeststörning, insomni samt restless legs eller periodic limb movements.

• Jämfört med placebo fick deltagarna signifikant längre sömn, bättre sömneffektivitet, mindre vaken tid under natten och färre uppvaknanden.
• REM-latensen minskade och deltagarna tillbringade mindre tid i sömnstadium 1 medan stadium 3 och 4 ökade.
• Periodic limb movements minskade men snarkandet ökade däremot.
• Den subjektiv upplevda sömnkvaliteten ökade.

Författarnas konklusion är att pregabalin ger terapeutiska vinster vad gäller både subjektiv och objektiv sömnkvalitet vid ångestrelaterade störningar och restless legs/periodic limb movements.

Saletu-Zyhlarz, Mandl, Gruber, Divos, Jenull, & Saletu (2006). Placebo-controlled polysomnographic and psychometric studies on the acute effects of pregabalin in insomnia related to neurotic and stress-related disorders and sleep-related movement disorder. Paper presented to the 18^th Congress of the European Sleep Research Society, Innsbruck, Austria.

De flesta människor uppger att de då och då har mardrömmar. Vid en svensk undersökning 1983 fick 2439 personer svara på bl a frågan om hur ofta de hade mardrömmar. Dessa svar har nu jämförts med uppgifter om dödligheten i denna grupp under perioden 1983-2003.

Efter att ha justerat för kända riskfaktorer som ålder, socioekonomiska variabler och sjukdomar visade det sig att ha mardrömmar ”ofta” eller ”mycket ofta” var associerat med högre dödlighet för män men ej kvinnor.
Däremot var ofta förekommande mardrömmar associerat med högre grad av suicidalitet hos både kvinnor och män, denna association kvarstod även om man justerade för ångest- och depressionsdiagnos (däribland PTSD).

Undersökningen visar inte vad som kommer först, den förhöjda suicidaliteten eller mardrömmarna. Författarna menar dock att hög frekvens av mardrömmar eventuellt kan ses som en markör för suicidalitet.

Hetta, Mallon, & Broman (2006). Frequent nightmares are associated with increased mortality in men. Paper presented to the 18th Congress of the European Sleep Research Society, Innsbruck, Austria.

Enligt den amerikanska National Sleep Foundation (NSF) behöver var fjärde amerikan genomgå en sömnapscreeening.

NSFs årliga “poll” över amerikaners sömnvanor visar, att var fjärde person som svarat, har symtom som leder tanken till ett eventuellt sömnapnesyndrom.

Läs abstraktet här och titta på “pollen” här.

Många trafikolyckor beror på sömndepriverade förare då sömniga individer har en långsammare reaktionsförmåga. 24 % av bilolyckorna på tyska motorvägar är relaterade till sömnighet. Av denna anledning pågår utveckling av övervakningssystem som ska upptäcka och varna om föraren är allt för sömning. Vid sidan av system som mäter beteenden, t ex blinkningar och huvudrörelser, utvecklas system med variabler från det autonoma nervsystemet.

Vid den artonde European Sleep Research Society-kongressen i Innsbruck presenterade Penzel och medarbetare en analys av hur uppmärksamhet mätt genom hjärtfrekvens och perifert blodtryck korrelerar med uppmärksamhet mätt med hjälp av EEG. Detta möjliggör att bygga system som kombinerar beteendemått med mätningar av det autonoma nervsystemet vilket förhoppningsvis ska göra våra vägar säkrare i framtiden.

Penzel, Becker, Canisius, & Bekiaris (2006). Analysis of EEG, heart rate variability and other autonomous signals to detect sleepiness. Paper presented to the 18^th Congress of the European Sleep Research Society, Innsbruck, Austria.