SleepMedicineNews.com

Enligt denna artikel på aftonbladet.se är sömnmedel inget bra på lång sikt för den som vill sova bra - en norsk studie visade att KBT-patienter hade lättare att gå ner i djupsömnen.

Allt enl artikel på aftonbladet.se.

Lyssna på Yüksel Pekers sommarprat om sömn. Yüksel är Läkare, sömnforskare, poet, författare och översättare från Skövde och han har gjort ett sommmarprogram i radion som kan lyssnas på här.

Han tar bl a upp sömnapné - sömnens och andningens betydelse och andliga aspekter kring sömn.

Antalet människor i Sverige som är långtidssjukskrivna som följd av olika utmattnings- tillstånd har varit högt i Sverige sedan slutet av 1990-talet. Sömnproblem ingår nästan alltid som en mycket viktig del i deras tillstånd.

Den vanligaste sömnstörningen kopplat till s.k. utbrändhet är insomni, insomningssvårigheter, och / eller fragmenterad sömn samt ofrivilligt alldeles för tidiga morgonuppvaknanden med oförmåga att somna om. Detta sömnmönster är alltså detsamma som det hos människor som är deprimerade.

Ofta är det just sömnproblemen som blir �tungan på vågen� när människor passerar gränsen för vad de mäktar med, och nödgas bli sjukskrivna.

Sömnanamnes är därför en mycket viktig del i utredningen av bakomliggande orsaker till varför människor blir sjukskrivna till följd av utmattning. Den kan, förutom att synliggöra en eventuell insomni, även resultera i att andra sömnstörande faktorer kommer i dagen, nattlig tandgnissling, snarkning och sömnapne´problematik eller förekomsten av restless legs.

Till vår hjälp i diagnostiken har vi remissmöjligheten till sömnlaboratorium, för att objektivisera olika misstankar om sömnstörning och där även många gånger få hjälp med behandling eller behandlingsförslag.

När det gäller insomnidiagnosen, är det dock min erfarenhet, att en omsorgsfull anamnes räcker långt som kartläggning. När det gäller behandlingen av insomni kopplat till utmattningstillstånd är det av stor vikt att försöka påverka och förändra de saker som man lyckats identifiera i orsakskedjan.

Det handlar inte sällan om obalanser i arbetslivet gällande mängden arbetsuppgifter, otydlig struktur, bristande chefsstöd eller olösta konflikter.

Här kan ofta företagshälsovården spela en aktiv roll i att få till stånd bra möten mellan den anställde och dennes chef.Det blir då också ofta möjligt att se de olika delarna i problematiken; vad kan och ska hanteras inom ramen för arbetet, och vad hör hemma i den privata sfären.

Behandlingen av insomnin kan, förutom ovan nämnda rehabiliteringsåtgärder, innefatta KBT ( kognitiv beteende terapi ). Mycket talar för att sådan behandling är framgångsrik, även i det lite längre perspektivet.

Tillgången på KBT vid insomni är dock ännu så länge högst begränsad i Sverige.

Läkemedelsbehandling kan i vissa fall vara indicerad. I det korta perspektivet kan moderna hypnotika vara till viss hjälp, men vi saknar ännu tillgång till sömnmedel som man med regelbundet bruk kan ha nytta av i det längre perspektivet.

Ibland kan ett antidepressivt läkemedel med god �sömnprofil� ( ex.vis Remeron ) vara ett alternativ, för lite längre tids bruk. Medicinering vid utmattningsorsakad insomni, behöver dock, enligt min erfarenhet, kombineras med andra åtgärder, enligt ovan, för att man ska uppnå bestående framgång.

Hans Wickbom
hans@sleepmedicinenews.com

I det senaste numret av den mycket högt rankande tidskriften Annals of Internal Medicine rapporterar en forskargrupp från Chicago, att tupplurar under arbetstid gör att underläkare, som under sina första tjänstgöringsår periodvis har kontinuerliga arbetspass upp till 30 (trettio) timmar!, känner sig mindre sömniga och upplever en större tillfredsställelse i arbetet.

• Experimentellt tilläts en grupp underläkare ta tupplurar under dessa mycket lÃ¥nga arbetspass, andra kollegor ryckte dÃ¥ in.
• Sömntid per dygn ökade med i genomsnitt 41 minuter.

Vad som störde resultaten, minskade på den upplevda förbättrade vakenheten, var att flera av underläkarna helt enkelt var mycket ambitiösa och kände att de helst ville följa sina patienter dygnet runt, och inte alltid överlät vården under de perioder de hade tillgång till avbytare.

(Arora V. et al. Ann Intern Med. 2006;June 6;144:792-98)

Vid den nyligen avslutade APSS-kongressen i Salt Lake City (www.apsss.org) presenterar en amerikansk forskargrupp en studie, där man undersökt sömnen hos hela 2865 män ( > 65 år ) och följt dem under minst ett år med avseende på bl a fallolyckor.

• Tio procent av männen drabbades av fallolyckor under observationstiden. Dessa hade ett medel ( mean ) apne-hypo-index ( AHI ) pÃ¥ hela 17!
• Av de 10% av männen som under registrerngen hade minst ett tillfälle med < 80% syresaturation, hade en fördubblad risk att vara drabbad av en fallolycka.

Författarna menar att intervention i avsikt att avhjälpa sömnapne sannolikt kan minska på risken för fallolyckor hos äldre män. Således ytterligare en indikation för CPAP-behandling.

(Richard M. et al. APSS-congrss 2006; A0311)

En forskargrupp från San Diego under ledning av Sonja Ancoli-Israel presenterar i dagarna vid APSS-kongressen i Salt Lake City ( www.apss.org ) en studie där en grupp patienter med lätt Alzheimers sjukdom och samtidig snarkning och sömnapne behandlats med CPAP.

Studieresultaten järmfördes med en obehandlad kontrollgrupp med samma grundsjukdom.

Det visade sig att de som fortsatte med CPAP-behandling under lång tid, uppvisade en långsammare försämring av kognition.
De hade mindre besvär av depression och sömnighet, samtidigt som de uppgav en bättre sömnkvalitet.
Det föreslås att man överväger CPAP-behandling hos dessa patienter.

(Cooke JR. et al. APSS-congress 2006; A 0308)

Vid den pågående APSS-kongressen i Salt Lake City (www.apss.org) presenterar en forskargrupp från Israel en studie, där man undersökt hur tonsillectomi och adenoidectomi påverkat besvär av diures hos barn med snarkning och obstruktiv sömnapne ( OSA ).

Hos de barn som besvärades av enures preoperativt, förbättrades hela 70% postoperativt, och hos 41% var deras diures helt borta en månad efter operationen.

Kommentar: Studieresultatet är ett intressant komplement till det vi nu känner till, att behandling av OSA med CPAP eller tandskenan reducerar nocturi och enures. Mekanismen anses vara den, att reduktionen av det höga trycket i lilla kretsloppet, som sker med hjälp av apneelimination, också minskar utsöndringen av ANP ( atriumnatriuretisk peptid ) från förmaket, med en minskad diures som följd.

( Weissbach A. et al. APSS-congress 2006; A 0294 )

• Uppemot 20 % av bilolyckor beror pÃ¥ att föraren somnat eller varit ouppmärksam pÃ¥ grund av sömninghet.
• Olycksfallsrisken ökar 5-6 gÃ¥nger mellan kl 02 och 05 pÃ¥ natten.
• Den Ã¥ldersgrupp som oftast rÃ¥kar ut för sÃ¥dana sömnrelaterade olyckor är personer i 18-25-Ã¥rsÃ¥ldern.
• Kaffe eller en liten sovstund kan avsevärt minska olycksrisken vid nattlig bilkörning

En crossover-studie med 12 unga män har verifierat detta. Man har också undersökt om kaffet och sovstunden försämrar sömnen efteråt.

Kommentar till studien : http://www.medscape.com/viewarticle/535695

I tidskriften Brain Behav Immun 2006;20 (3): 246-53, redogör I Burgos och medarbetare, Department of Psychiatry and Psychotherapy, University Hospital of Leipzig, Germany, för en studie där de undersökt om det finns skillnader i kvälls-/nattnivåerna av interleukin-6 i serum, hos patienter med insomni jämfört hos kontroller.

Hypotesen var att insomnipatienter skulle ha högre nivåer av detta ämne, liksom tidigare observerats hos äldre människor och hos friska försökspersoner som sömndepriverats.

Man jämförde elva personer med primär insomni med elva ålders-och könsmatchade individer och deras sömn monitorerades med polysomnografi. Självskattningsskalor för sömn bekräftade subjektiv upplevelse av sämre sömn hos försökspersonerna i insomnigruppen.

Resultaten visade signifikant högre nivåer av interleukin-6 hos insomnipatienterna. Undersökarna spekulerar i om kronisk primär insomni, med polysomnografiverifierad sömnstörning, aktiverar interleukin-6-produktion på likartat sätt som man tidigare noterat hos friska personer som sömndepriverats. Detta skulle i så fall även kunna tala för en ökad risk för inflammatoriska och kardiovaskulära sjukdomar hos patienter med kronisk insomni.

I juninumret av Journal of Psychosomatic Research visar forskare från The University of Queensland, Australien att dysfunktionella antaganden kring sömn och depression förutsade användandet av säkerhetsbeteenden.

• Säkerhetsbeteenden är försök att kompensera för eller förhindra sömnsvÃ¥righeter, t. ex. ta en tupplur under dagen eller dricka alkohol före sänggÃ¥endet.
• Dessa beteenden är dock oftast kontraproduktiva och är involverade i vidmakthÃ¥llandet av lÃ¥ngvarig sömnstörning.
• Graden av sömnstörning pÃ¥verkade dock inte användandet av säkerhetsbeteenden.
• Författarna poängterar vikten att pÃ¥verka ohjälpsamma antaganden hos personer med sömnstörning.
• Behandling (KBT) av insomni bör kanske ocksÃ¥ mer uttryckligt rikta sig mot depression.

Woodley J, Smith S. Safety behaviors and dysfunctional beliefs about sleep: Testing a cognitive model of the maintenance of insomnia. J Psychosom Res. 2006 Jun;60(6):551-7.