SleepMedicineNews.com

National Sleep Foundation ger i sitt veckobrev denna vecka en listning av 10 sömntips. SMN återger i korthet en översatt version av tipsen och du hittar länken till deras sida här som även ger en mer utförlig genomgång av tipsen.

1. Bibehåll regularitet i sovtider, även över helger
2. Etablera en avslappnad rutin inför sänggåendet
3. Se till att ha en sömn-främjande miljö i sovrummet
4. Se till att ha bekväma kuddar och madrasser
5. Använd sovrummet enbart för sex och sovande
6. Ät inte senare än 2-3 timmar innan sänggåendet
7. Motionera regelbundet - dock inte innan sänggåendet
8. Undvik uppiggande drycker, t ex kaffe, te, choklad eller cola-produkter
9. Undvik nikotin
10. Undvik alkohol

Virgina Tech Institute i USA bedriver en omfattande forskning kring olycksfallsrisker i samband med biltrafik.

Enligt en färsk rapport anses sömnighet bakom ratten vara olycksfallsfara nr 1!

Det finns med andra ord all anledning för samhället och sjukvården att bygga ut verksamheter som har kompetens att diagnosticera och behandla sömniga människor, inte minst bilförare!

En tråkig omständighet för svenskt vidkommande är det faktum att diagnostik av sömnrubbningar är undantaget 3-månaders vårdgaranti.

Det är därför extra viktigt att informera om att sömniga bilförare inte är enbart en fara för dem själva.

Sifrol (pramipexole) blev det läkemedel som blev först med att få ett godkännande av den svenska läkemedelsmyndigheten att användas vid indikationen restless legs syndrome (RLS).

Läkemedelsföretaget Boehringer-Ingelheim tillverkar detta läkemedel, en dopaminagonist. Hack i häl befinner sig läkemedelsföretaget GSK, som enligt uppgift inom några få veckor kommer att erhålla samma indikation för sitt läkemedel Adartrel (ropinirole).

Detta är på sitt sätt ett historiskt tillfälle inom området RLS. Tidigare har enbart levodopa varit godkänt för behandling av RLS i Tyskland, Schweiz och Österike. Adartrel fick godkännande att användas i USA redan förra året.

De diagnostiska kriterierna för depression är framtagna på basis av klinisk erfarenhet snarare än empirisk forskning. Zimmerman och medarbetare vid Brown University School of Medicine, Rhode Island undersökte huruvida de mer
allmänna symtomen insomni, energilöshet och koncentrationssvårigheter var lika starkt korrelerade till depression som övriga diagnoskriterier.

• Totalt deltog 1538 psykiatripatienter i en semistrukturerad diagnostisk intervju.
• En regressionsanalys visade att alla symtomkriterier för depression i DSM-IV var signifikant associerade med diagnosen.
• Tvärtemot författarnas hypotes visade sig insomni, energilöshet och koncentrationssvårigheter vara lika tydligt associerade med depressionsdiagnosen som suicidalitet och upplevelser av värdelöshet och skuld.

J Nerv Ment Dis. 2006 Mar;194(3):158-63. Related Articles, Links Diagnosing major depressive disorder I: A psychometric evaluation of the DSM-IV symptom criteria. Zimmerman M, McGlinchey JB, Young D, Chelminski I. Department of Psychiatry and Human Behavior, Brown University School of Medicine, Rhode Island Hospital, Providence, Rhode Island, USA. mzimmerman@lifespan.org

Allison G. Harvey i Sverige, fredagen den 21 april gästades Sverige och Stockholm av en av världens främsta forskare inom kognitiv beteendeterapi vid insomni – Allison G. Harvey, PhD.

Under en solig heldagsworkshop på söders höjder fick ett 80-tal intresserade lära sig mer om insomnibehandling.

Deltagarna bestod framförallt av psykologer men även andra yrkesgrupper som läkare och socionomer fanns representerade.

Allison Harvey har under ett antal år forskat kring en ny kognitiv behandling för kronisk insomni vid University of Oxford men återfinns sedan 2004 vid University of California, Berkeley.

Hon fokuserar där på att öka förståelsen för de mekanismer som leder till comorbiditet mellan sömnstörning och psykiatrisk problematik samt att utveckla bättre behandlingar för dessa individer.

Aftonbladet skriver idag en artikel där man refererar till en avhandling av Johannes van den Berg, forskare i yrkesmedicin vid Umeå universitet.

Artikeln påstår bl a att:

• “Var femte bilolycka orsakas av trötthet bakom ratten”
• “En förare med sömnbrist har en reaktionsförmåga som motsvarar 0,8 promille i blodet”.

Detta är ett område som SMN gärna återkommer till och ser fram mot ytterligare studier.

Läs hela artikeln på Aftonbladet.

Maladaptiva antaganden kring sömn är associerade med insomni. Carney och Edinger vid Duke University Medical Center använde Dysfunctional Beliefs and Attitudes about Sleep scale (DBAS) för att titta närmare på dessa antaganden.

Vid en jämförelse av 332 insomnipatienter och kontrollpersoner utan sömnproblematik visade det sig att de antaganden som framförallt skiljde personerna med sömnstörning från de med god sömn rörde sig kring upplevd hjälplöshet och hopplöshet.

Efter genomgången behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) minskade dessa dysfunktionella antaganden, dock kvarstod antaganden om hjälplöshet på en relativt hög nivå.

Författarna spekulerar kring huruvida denna kvarstående upplevda hjälplöshet skulle kunna innebära en risk för återfall i insomni och föreslår att detta tas i beaktande i den fortsatta utvecklingen av KBT för insomni.

Sleep. 2006 Mar 1;29(3):342-50, Identifying critical beliefs about sleep in primary insomnia. Carney CE, Edinger JD.
Duke Clinic Sleep Laboratory, Duke University Medical Center, Durham, NC 27710, USA. colleen.carney@duke.edu

Ludger Grote välkomnas som ny medarbetare i den medicinska redaktionen för Sleep Medicine News.

Ludger har under en följd av år arbetat som överläkare vid Sömnlaboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Lungmedicin är basspecialteten för Ludger Grote, ett ämne inom vilket han innehar en docentur vid Göteborgs universitet.

Ludger Grote har med stor framgång medverkat i ett stort antal forskningsprojekt genomförda i Tyskland och Göteborg, och han har etablerat sig som en internationellt mycket välkänd sömnforskare.

I april-numret av den högt ansedda tidskriften CHEST finns att läsa en studie utförd av Malin Svensson och medarbetare, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Detta är en mycket stor epidemiologisk undersökning över sömnvanor hos 6817 kvinnor, äldre än 20 år, i Uppland.

Hela 10000 kvinnor fick hemsänt ett frågeformulär med frågor kring sömn.
De svar som framkommit kring “snarkfrågor” publiceras i denna artikel.

• Det framgår att självrapporterad habituell snarkning förelåg i genomsnitt hos 7.6% av kvinnorna.
• I åldersgruppen 50-59 år var denna siffra som högst, 14%.
• Habituell snarkning var starkt korrelerad till ålder och BMI.
• En fysisk inaktiv livsstil korrelerade till snarkning hos kvinnor med högt BMI ( > 30 )
• Alkoholberoende korrelerade till snarkning hos smala kvinnor ( BMI < 20 ).

(Svensson M, Lindberg E, Naessen T, Janson C, Risk factors asociated with snoring in women with special emphasis on body mass index: a population-based study. CHEST 2006;129:933-41.)

Det finns nu årtionden av forskning som på ett övertygande sätt visar att kognitiv beteendeterapi för insomni (KBT) är effektivt och att KBT bör betraktas som förstahandsval för behandling.

Den största mängden forskning är gjord på gruppen med primär insomni men KBT har även visat sig effektivt för sekundär insomni vid specifik medicinsk och psykiatrisk problematik, t ex kronisk smärta, cancer, HIV, depression, PTSD och alkoholberoende.

När är då KBT inte effektivt?

• Det finns ingen evidens för att KBT har effekt vid icke-restaurerande sömn utan insomningsproblem eller svårigheter att upprätthålla sömnen.
• Finns en primär dygnsrytmsstörning bör kronoterapi användas i första hand.
• Om en samtidig akut sjukdom föreligger och man kan misstänka att sömnstörningen kommer att klinga av i samband med att den akuta sjukdomen behandlas är kanske farmakologisk korttidsbehandling av inomnin att föredra.
• Akut sjukdom kan även förhindra ett effektivt medverkande i KBT, t ex vid svåra depressioner.
• Slutligen kan de ingående delarna i KBT vara kontraindicerade vid specifik problematik, exempelvis bör sömndeprivering undvikas vid epilepsi (då sömnbrist kan sänka kramptröskeln), bipolär störning (ökad risk för maniskt skov), parasomnier (ökad frekvens av sömngång och nattskräck).
• Försiktighet bör även iakttagas då sömnbrist ger ökad sömnighet dagtid vilket kan innebära risker vid arbeten som ställer höga krav på koncentration, t ex yrkeschaufförer.

Health Psychol. 2006 Jan;25(1):15-9. Who is a candidate for cognitive-behavioral therapy for insomnia?
Smith MT, Perlis ML.