SleepMedicineNews.com

Det har pågått en debatt under de senaste åren kring risker för plötsligt insomnande hos patienter med restless legs syndrome (RLS) i samband med behandling med ett dopaminergt läkemedel.

I senaste numret av Sleep Medicine kostaterar en namnkunnig forskargrupp i detta sammanhang (Marburg, Tyskland), att dopaminerga läkemedel minskar risken för ett plötsligt insomnande hos patienter med RLS, där obehandlade patienter, framför allt äldre män uppvisade en klar risk i detta avseende.

(Moller JC et al. Sudden onset of sleep and dopaminergic therapy in patients with restless legs syndrome. Sleep Medicine 2006; Mar 20 [ahead of print])

I det senaste numret av Sleep Medicine, rapporterar brasilianska
sömnforskare att CPAP-behandling även fungerar bra vid restless legs.
Forskargruppen lät en grupp patienter med obstruktiv sömnapné fylla i
olika frågefomulär före och efter tre månaders CPAP-behandling.

International RLS Study Group har utarbetat ett instrument att mäta
svårighetsgrad av restless legs syndrome (RLS) via ett frågefomulär, som
graderas från 0-40 poäng. Över 20 poäng har de RLS-patienter med de
svåraste besvären.

I den aktulla undersökningen minskade RLS-poängen i den CPAP-behandlade
gruppen från 17,6 till 12.5 poäng, en signifikant skillnad. Kontrollgrupp
användes ej, vilket begränsar värdet av undersökningen.

(Rodrigues RN et al. Sleep Medicine 2006;Mar 22 [ ahead of print ])

Subjektiv sömnighet mäts ofta i olika typer av studier. Det visar sig emellertid att tidpunkten när mätningarna görs kan påverka resultatet. I en svensk studie undersökte man subjektiv sömnighet hos sex friska försökspersoner var 10:e minut i 3-timmarsintervaller under dagen.

De fick börja sin dag med att stiga upp extra tidigt för att vara garanterat sömniga vid undersökningstillfället.

Sömnigheten visade ett U-format mönster med tydliga toppar morgnar och kvällar.

Aktiviteten spelade också in och påverkade graden av sömnighet; lugnt kontorsarbete resulterade i ökad sömnighet medan promenader och social interaktion minskade sömnigheten.

En tydligt ökad sömnighet visade sig också under en period på eftermiddagen, vilket inte syntes på registreringar som utfördes varje timme enbart.

Författarna drog slutsatsen att få mättillfällen av subjektiv sömnighet kan missa en hel del av den variation som faktiskt finns.

Eriksen, Åkerstedt et al, �Comment on short-term variation in subjective sleepiness�, Percept Mot Skills 2005:101(3):943-8

Sleep Medicine News har fått ett snabbt, postitivt gensvar från läsarna. Redaktionen planerar redan nu att under 2007 nå ut i Europa, vilket då i så fall kommer att innbära att papperstidningen blir på engelska och hemsidan på engelska och svenska.

Som ett led i detta arbete är vi glada att redan nu hälsa Juris Svaza, som medarbetare i den medicinska redaktionen.

Juris är chef över sömnlaboratoriet vid Universitetskliniken i Riga, det enda i Lettland för närvarande.
Under en följd av år har Juris, som är narkosläkare, ägnat sig åt forskning kring funktionen i andningvägarna under sömn, framför allt andningsfunktioner kopplat till effekter i samband med CPAP-behandling.

I senaste numret av Sleep Medicine rapporterar amerikanska forskare fynd som ger ytterligare stöd för ett samband mellan depression och andningsstörning under sömn.

• Man undersökte respirationen under sömn hos en patientgrupp med depression.
• Resultaten jämfördes med liknande data framtagna i en kontrollgrupp.
• Patientgruppen med depression hade pÃ¥tagliga problem med obstruktiv andning under sömn.

Eftersom obstruktiv sömnapné och sömnstörning är förknippat med depressiva symtom finns det säkert anledning för de inom sjukvården, som handlägger deprimerade patienter, att fråga dessa om deras snarkvanor, och vara frikostig med att remittera för en sömnutredning.

Effektiv behandling finns ju i dag att tillgå för den som lider av sömnrelaterad andningsstörning. Vissa patienter med depression skulle säkert må mycket bra av ex. CPAP-behandling.

(Deldin PJ et al. Sleep Medicine 2006;7:131-9)

Det har på senare tid visat sig väsentligt att särskilja de subjektiva symtomen fatigue och sömnighet åt eftersom de sannolikt är olika fenomen. För att undersöka dessa variabler hos skiftarbetare, så fick 489 anställda i Ontario, Kanada svara på en rad självskattningsformulär. bland annat Fatigue Severity Scale (FSS) och Epworth Sleepiness Scale (ESS) som båda är vanligt förekommande instrument i sammanhanget.

Hur ofta man arbetade skift var relaterat till en ökning av fatigue men inte av sömnighet (en ökning fanns hos personer som arbetat minst 3 dagars i skift jämfört med icke skiftarbetande). Sambandet mellan fatigue och sömnighet var lågt, vilket stöder hypotesen att det handlar om olika faktorer. Författarna rekommenderar att man mäter också fatigue i studier av skiftarbete.

Shen et al., �Fatigue and shift work�, J Sleep Res 2006:15(1):1-5

Intramedic arrangerar kostnadsfria seminarium i Linköping 6-7 april

Kontakta Ann Janson för mer information.

Se inbjudan CPAP-seminarium, respiratorisk befuktning.

Nordic RLS Study Group ansöker om att få vara värd för den första världskongressen om RLS (restless legs syndrome) år 2010.

Detta Ã¥r är det 65 Ã¥r sedan Karl-Axel Ekbom lade fram sin avhandling; “Restless legs, en hittills okänd sjukdom”. Ekbom blev sedermera den första professorn i neurologi vid Uppsala Universitet under Ã¥ren 1956-74.

Den nordiska RLS-gruppen motiverar därför sin ansökan med, utöver att Uppsala är en trevlig kongressort, att det vore helt logiskt att den första världskongressen i RLS förläggs dit den legendariske KA Ekbom verkade under större delen av sitt liv.

Docent Markku Partinen, Helsingfors, som är en av världens ledande sömnforskare, går in som representant för Finland i redaktionen för Sleep Medicine News.

Ett reportage om verksamheteten vid sömnlaboratoriet i Skogbyn, utanför Helsingfors, där Markku är verksam, finns att läsa i Nr 1, 2006, av vår tidning.

Markku Partinen är för närvarande världspresident i World Association of Sleep Medicine ( WASM ). Det är med stor glädje vi välkomnar Markku som redaktionsmedlem.

Japanska forskare bekräftar att de som lider av levercirros (skrumplever) har en hög risk att drabbas av obstruktiv sömnapné!

Det är logiskt eftersom dessa patienters buk sväller kraftigt pga  vätskeansamling i buken och bukinnehållet trycker i sin tur på lungorna.

I den aktuella undersökningen konstaterar man även att patienter med levercirros och sömnapné kan drabbas av förändringar på EKG, som i sin tur ger en hög risk för en allvarlig typ av hjärtrytmrubbning.

(Ogata T et al. Evaluation of episodes of sleep apnea in patients with
liver cirrhosis. J Med Invest. 2006;53:159-66).