SleepMedicineNews.com

Ny forskning gjord av forskare från Ungern visar att det föreligger ett starkt samband att få en hjärtattack eller stroke vid stora problem med högljudd snarkning. Vid jämförelse med befolkningen fanns där 34% större risk vid hogljudd snarkning att drabbas av en hjärtattack.Dessa nya data finns publiserade i Journal Sleep. Källa:BBC NEWS

Läs hela artikeln här.

Vid Columbia Universitet, New York har forskare utfört en studie på 2000 äldre personer. Där kunde man se att hos de som hade en oavsiktlig vana att nicka till dagtid, fann man en två till fyrfaldig risk att få en stroke, än för de som aldrig nickade till dagtid. Tidigare forskning har visat att personer med sömnapné ligger i risksonen samt att personer i sydeuropa där man har siesta löper en liten ökad risk för stroke.
Källa: Columbia Universitet, New York, BBC NEWS

läs hela artikeln här.

En artikel i Svd behandlar trötthet bakom ratten

Läs hela artikeln här.

SBU presenterar en mycket genomarbetad och omfattande rapport över hur man ser på diagnostik och behandling av obstruktiv sömnapné.
Rapporten kommer att diskueras i Uppsala vid ett nordiskt lungmedicinskt möte den 26 april!

Av rapporten framgår bland annat att CPAP- och tandskenebehandling av sömnapné har en fortsatt stark postition, medan operativa åtgärder av typ uvulopalatopharyngoplastik inte anses hålla måttet!

Läs denna viktiga rapport i sen helhet på www.sbu.se.

Ända sedan man för ca två decennier sedan förstod att antalet patienter med obstruktiv sömnapné var stort har man försökt hitta enklare metoder än polysomnografi för att ställa diagnos. Förenklad hemscreening är t ex ett sätt. Ett annat kan vara att föra samman olika prediktorer som utmärker patienterna och på så sätt hitta modeller som är starka och träffsäkra nog för att använda kliniskt. En hel del forskning har presenterats inom detta område men det har visat sig svårt att applicera det i klinisk praxis. Nu presenteras ytterligare en sådan modell av Santaolalla Montoya och medarbetare från Basurto Hospital i Bilbao, Spanien. En patientgrupp om 433 patienter med OSA studerades och man fann en modell där nacktjocklek, kollapstendens i farynx, Epworth-poäng, BMI, ålder samt svalgstatus tillsammans korrekt predikterade förekomst av OSA hos 78% av patienterna. Modellens sensitivitet var ca 75% (den andel patienter som modellen korrekt identifierar som OSA) och specificiteten var ca 66% (den andel patienter som inte har OSA som modellen korrekt identifierar). Ett visst stöd i att identifiera OSA patienter med denna typ modeller tycks finnas men det är nog tveksamt om nattliga registreringar kan ersättas.

Läs abstract här

I januarinumret av Sleep Breath presenterar den kände sömnforskaren Stuart Quan i Arizona en undersökning, där man hos mer än 4000 personer inom den mycket berömda “Sleep Heart Study” utfört polysomnografi, och där jämfört data hos dem som ägnat sig åt fysisk träning regelbundet minst 3 timmar per vecka eller de som inte rört sig speciellt mycket.

De med regelbunden träning, hade ett signifikant längre apnehypopneindex (AHI).

De olika grupperna var kontrollerade för olika konfounders, en viktig sådan i detta sammanhang är ju exempelvis kroppsvikt.

Läs abstraktet här.

Det konstaterar Dr Magnus Johansson, Klinisk fysiolog från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Hålrum mellan hjärtats förmak (öppetstående foramen ovale (PFO), som kan leda till shuntning av syrefattigt blod från höger till vänster förmak, var betydligt vanligare hos patienter med många desaturationer (PFO sågs hos 9 av 15 patienter) jämfört med patienter med färre desaturationer (PFO sågs hos 2 av 15 patienter).

Läs abstract här: Johansson M et al. The influence of patent foramen ovale on oxygen desaturation in obstructive sleep apnoea. Eur Resp J 2006 Sep 27; [Epub ahead of print]

Kommentar: Graden av syremättnadspåverkan vid sömnapnéer varierar stort mellan olika patienter. En del patienter kan ha många och långa apnéer med endast lätt påverkan på syremättnaden medan man hos andra patienter kan se påtaglig påverkan på syremättnaden trots få och korta apnéer. Olika faktorer spelar in för hur stor påverkan man får på syremättnaden vid sömnapnéer och inte minst är lungfunktionen en viktig faktor. I den aktuella studien belyses ytterligare en viktig och intressant fysiologisk aspekt.

En japansk studie, där mer än 7000 individer deltog, som nyligen publicerades i Laryngoscope, visar att de med störd näsandning hade mer besvär av sömnighet än de med normal näsandning.

Författarna menar att detta sannolikt har att göra med att en bristfällig näsfunktion kan vara en viktig riskfaktor vid eventuellt utvecklande av andningsrelaterad sömnstörning typ obstruktiv sömnapné/snarkning.

Det synes viktigt att alltid efterhöra hur patienter med sömnstörning har det med sin näsa!?

(Udaka T. et al. Relationships among nasal obstruction, daytime sleepiness, and quality of life. Laryngoscope 2006; Dec.116:2129-32)

En komplicerad rättegång pågår i London; en man blev misshandlad efter en konfrontation i trafiken. Mannen fick en arm bruten och dog snart efter incidenten, rättegången ska klargöra om mannen dog av akut sömnapné eller om misshandlaren ska dömas för ‘vållande till död’.

Läs hela artikeln här.