SleepMedicineNews.com

Depression efter stroke drabbar ca 30% av pat och kan påverka rehabiliteringen negativt. I en randomiserad, dubbel-blind pilotstudie med 63 pat studerade man effekten av ljusterapibeh (två olika ljusstyrkor) i kombination med antidepressiva läkemedel. Man fann efter 4 v beh att starkare ljusbeh hade en kraftigare antidepressiv effekt än beh med svagare ljus, dvs det fanns en dos-respons effekt för ljusbeh i kombination med läkemedel.

Kommentar: De två olika ljusstyrkor som användes i studien (10000 Lux och 4000 Lux) är båda effektiva, det var således inte “placebo-ljus” som användes utan man var intresserad av dos-respons förhållandet.

Sondergaard, MP., et al., “Dose respons to adjunctive light therapy in citalopram-treated patients with post-stroke depression. A randomised, double-blind pilot study”, Psychother Psychosom, 2006, 75(4), 244-248

Trots kampanjer som manar till försiktighet att i alla fall under längre tid behandla insomni med läkemedel
sålde man 42 miljoner “sömnpiller” i USA förra året.

Detta innebär en 60% försäljningsökning sedan år 2000.

Nya läkemedel i den här sektorn är på väg, bl a utför Neurogen Corp Phase II studier med ett läkemedel mot kronisk insomnia.

I septembernumret av Archieves of Internal Medicine publicerar en forskargrupp i Sao Paulo en studie, där man undersökt effekten på andning under sömn i samband med intag av sildenafil (substansen är mer känd under sitt varunamn: VIAGRA) eller placebo.

• Hos dem som intog Viagra försämrades signifikant syrehalten i blodet under sömnen jämfört med hos dem som erhöll placebo. Apnéhypopné-index (AHI) sjönk påtagligt hos de som hade intagit Viagra.

(Roizenblatt S et al. A double-blind, placebo-controlled, crossover study of sildenafil in obstructive sleep apnea. Arch Intern Med 2006;166:1763-7)

Många indivder med sömnsvårigheter använder sig av komplementerande och alternativa mediciner vars effekter och verkningssätt inte är vetenskapligt belagda. 2002 National Health Interview Survey undersökte bl a prevalensen av sömnsvårigheter och användandet av alternativa mediciner i USA.

Resultaten visade att tolvmånadersprevalensen för sömnsvårigheter var 17,4% och av dessa använde 4,5% någon form av alternativ medicin vilket motsvarar 1,6 miljoner amerikaner!

Pearson NJ, Johnson LL, Nahin RL  Insomnia, trouble sleeping, and complementary and alternative medicine: Analysis of the 2002 national health interview survey data. Arch Intern Med. 2006 Sep 18;166(16):1775-82.

Undersökningar av associationen mellan sömnlängd och hälsa har gett motstridiga resultat medan hälsoeffekten av sömnens kvalitet har undersökts i mindre omfattning. I en finsk studie utgick Christer Hublin och medarbetare från svaren från en undersökning genomförd 1975 där 26 063 personer bl. a fick bedöma sin sömnkvalitet och användandet av sömnmediciner. Dessa svar jämförde sedan med information om dödsorsak.

Efter att ha justerat för andra kända riskfaktorer visade det sig att dålig upplevd sömnkvalitet var associerat med förhöjd dödlighet bara hos män som samtidigt åt sömnmedicin. Dålig sömnkvalitet i sig eller medicinering som gav bra sömnkvalitet innebar ingen förhöjd risk.

Hublin, Kaprio, Lillberg, Koskenvuo, & Partinen (2006). Sleep quality, hypnotics and mortality: a population-based 25-year follow-up study. Paper presented to the 18^th Congress of the European Sleep Research Society, Innsbruck, Austria.

Behandling med en kombination av KBT och farmaka vid insomni är ett område där det inte har forskats särskilt mycket. Teoretiskt skulle medicinens snabba effekt i kombination med KBT:s goda långtidseffekter kunna leda till en optimal behandling.

Morin och medarbetare behandlade 160 individer med primär insomni med antingen KBT och medicin (zolpidem) eller endast KBT under sex veckor. Resultaten visade dock ingen skillnad mellan dessa två grupper. Vidare visade det sig att under uppföljningsfasen, då grupperna randomiserades till avbruten behandlig eller vidmakthållande behandling med antingen KBT eller medicin så klarade sig gruppen utan fortsatt behandling bäst.

Resultaten tyder alltså på att man inte vinner något på att lägga till medicinering till KBT och att vidmakthållandebehandling med medicinering eller KBT faktiskt ger sämre resultat än att avbryta behandlingen helt efter den akuta behandlingsfasen.

Morin, Vallières, Guay, Savard, Baillargeon, Bastien, Mèrette, & Grègoire (2006). Combined cognitive-behaviour therapy and medication for treating persistent insomnia. Paper presented to the 18^th Congress of the European Sleep Research Society, Innsbruck, Austria.
 

Pregabalin (Lyrica) är ett nytt läkemedel som blockerar kalciumkanalerna och därigenom minskar frisättandet av glutamat, noradrenalin och substans P. Vid sidan av behandling av epilepsi och neuropatisk smärta röner läkemedlet även intresse vid behandling av ångest samt sömnrelaterade störningar som restless legs och periodic limb movements.

I en studie från Wien testades effekten av pregabalin på 13 patienter med komorbid ångeststörning, insomni samt restless legs eller periodic limb movements.

• Jämfört med placebo fick deltagarna signifikant längre sömn, bättre sömneffektivitet, mindre vaken tid under natten och färre uppvaknanden.
• REM-latensen minskade och deltagarna tillbringade mindre tid i sömnstadium 1 medan stadium 3 och 4 ökade.
• Periodic limb movements minskade men snarkandet ökade däremot.
• Den subjektiv upplevda sömnkvaliteten ökade.

Författarnas konklusion är att pregabalin ger terapeutiska vinster vad gäller både subjektiv och objektiv sömnkvalitet vid ångestrelaterade störningar och restless legs/periodic limb movements.

Saletu-Zyhlarz, Mandl, Gruber, Divos, Jenull, & Saletu (2006). Placebo-controlled polysomnographic and psychometric studies on the acute effects of pregabalin in insomnia related to neurotic and stress-related disorders and sleep-related movement disorder. Paper presented to the 18^th Congress of the European Sleep Research Society, Innsbruck, Austria.

REM-sleep behavior disorder (REM-SBD), en parasomni, saknar ett etablerat namn på svenska. Kanske kan det bero på att tillståndet inte är speciellt vanligt.

REM-sleep behavior disorder karakteriseras av att patienter som lider av detta saknar den naturliga muskelatonin i samband med REM-sömn, vilket kan resultera i ofta mycket kraftiga, våldsamma och för individen skadliga rörelsemönster.

Tidigare har Clonazepam varit den läkemedelsterapi man använt sig av i sammanhanget.

I senaste numret av Sleep Medicine publicerar en amerikansk forskargrupp en rapport över tio patienter med polysomnografiskt verifierad REM-SBD, som erhöll pramipexole (Sifrol) till natten.

Man får hos de flesta av dessa patienter en god reduktion av antal REM-SBD.

Intressant med undersökningen är även att det dopaminerga systemet tycks spela en viktig roll inom patofysiologien av REM-SBD.
(Schmidt MH et al. Sleep Medicine 2006;7:418-23)
 

Att använda Zolpidem (Bl a Stilnoct) vid sömnapne anses bl a enligt FASS vara kontraindicerat. Det kanske snart är dags att omvärdera denna så kallade “medicinska sanning”?

• Vid den nyligen avslutade sömnkongressen i Salt Lake City presenterade en forskargrupp från Detroit en studie där 14 patienter med idiopatisk central sömnapne behandlades med 10 mg Zolpidem till natten.
• Det visade sig att central apnehypopneindex (AHI) minskade från 27 till 9. Man såg inga förändringar åt något håll avseende obstruktivt AHI.
• Epworth Sleepiness Scale förbättrades från ett medeltal på 14 till 8.

Mekanismen bakom resultatet är oklar.

Detta är således helt nya fynd, som omkullkastar vad man tyckt om detta tidigare. Vi får se vad som kommer ut av detta framgent.

(Quadri S et al. Zolpidem: Successful and safe treatment for idiopathic
central sleep apnea. APSS-congress 2006, A0608).

Nu är det redan tillgängligt, något som man pratat om ett tag; ett nytt läkemedel vid insomni som efterliknar melatoninets verkan.

Läkemedlet med det generiska namnet “Ramelteon” är framtaget av det japanska läkemedelsföretaget Takeda.

Ramelteon stimulerar MT1 och MT2 receptorer i hjärnan, och verkar därmed agonistiskt i hjärnans melatonin-system.

Enligt en översiktsartikel, publicerad i senaste numret av Expert Review of  Neurotherapy har FDA gett ett positivt förhandsbesked om eventuellt godkännade för användande av Ramelteon på den amerikanska marknaden.

Enligt uppgifter i artikeln nedan är få biverkningar ännu kända, och risken för tillvänjning och missbruk anses liten. Det finns dock ännu få jämförande studier mot etablerade hypnotika att tillgå.

Ramelteon är inte billigt. Enligt www.ramelteon.ws kostar 1 tablett hela 20 dollar!

(Wurtman R. Ramelteon: a novel treatment for the treatment of insomnia.
Expert Rev Neurother 2006;6:957-64).